Postad i : 
2008-10-29
Tavla gjord av konstnären Erica Rönnbäck.
Den här bilden tilltalade mig redan vid första stund som jag kom in till Gallerian. På något kände jag en behöriget till den och känslorna som jag tycker den utstrålar. Jag gillar sättet som konstnären Erica Rönnbäck har målat tavlan på. Det enda som hon riktigt fokuserat på att ha en stor skärpa på är kvinnan och den lilla flickan. Resten runt omkring verkar lite oklart och fumligt, som att det strävar någonstans. Jag får känslan av något jag drömt om för länge sedan när jag tittar närmare på tavlan, den känns väldigt levande nästan som att man precis tryckt på en stoppknapp och den när som helst ska börja röra på sig igen. Jag får en känsla av en stark moderskärlek, och det bildas hela tiden nya saker, nya vägar och nya möjligheter. Känslan jag får när jag tittar på tavlan är för stor för att kunna beskrivas i ord. Jag gick in på Ericas hemsida, och hennes andra konstverk har allihop en koppling till varann. Stilen och känslan, känns densamma.
När jag jämförde Ericas verk gentemot de andra konstnärernas på gallerian, skillde de sig alla åt väldigt mycket. Alla konstnärer har sitt eget sätt att uttrycka sig på och ingen är den andras lik. Några av de utländska konstnärernas verk var väldigt annorlunda och det fanns inte direkt någon klar bild, utan man fick själv analysera och tänka igenom tolkningen av vad bilden kan föreställa. Men som sagt, gillade jag blandningen av Ericas verk, då hon blandat kontrasterna i sin bild genom att måla kvinnan och flickan väldigt detaljerat och utelåtit det andra åt oss att själva tolka det.
